Nytt år - ny mig?
Fan vad jag hatar det uttrycket, men vad ska man säga? Det är ju ett mål som de flesta personer har. Varje nyår så spenderas mycket tid på att tänka "nästa år ska jag..." och tankesättet är oftast att man ska fokusera på bra vanor. Det är en motivation att tänka att varje år är starten på någonting nytt. Jag har sällan haft nyårslöften, men efter en turbulent utlandsresa och dåliga matvanor så är det nog bäst att tänka så.
Jag har varit sjuk, jag har mått illa och inte kunnat bygga upp mitt imunförsvar på grund av hemska vanor. Jag har inte ansträngt mig eller känt mig motiverad till att träna eller äta "bra". Mitt tidigare inlägg om min okonsekventa träning är en stor del av mitt dåliga mående, men framför allt hur mycket skräp jag äter.
Jag har många mål 2023. En del lopp som jag verkligen ser fram emot att springa. Ett av dem är bland annat ett ultralopp, mitt första (!), och jag ser fram emot att kunna springa det utan att har svårigheter att gå dagen efter. Jag vill kunna må som jag gjorde Jönköping Marathon 2022. Jag sprang och mådde jättebra, både under och efter. Jag har inga smärtor, utan kunde springa dagen efter utan några problem. Det var ett mående som kändes hälsosamt och jag kände mig STARK.
Den känslan saknar jag.
Det känns just nu som jag upprepar mig, som om jag fortfarande klagar över saker som jag kan kontrollera. Det är inte svårt att bygga goda vanor när motivationen finns, men det kanske är problemet. Även om jag ser framemot loppen och vill må bra, så känns det som om jag inte GÖR NÅGOT åt det. Hur som helst.. Jag kan bättre och vill verkligen. Kanske är ett nyårslöfte och en ökad känsla av välmående det bästa jag kan göra.
Tack för det här året! Tack för de som läst min blogg och jag uppskattar er! :)